Bloggutmaning

Jag har fått mig en bloggutmaning utav Madelen, som även hon väntar smått. Har du inte varit inne och kikat på hennes blogg, så tycker jag minsann att du nu ska göra det.

1. När ingen ser eller hör mig…

… sitter jag med lite extra dålig hållning.

2. Jag går aldrig hemifrån utan…

… att kolla så att spisen och kaffekokaren verkligen är avstängda. Jag måste dessutom känna på alla plattor ett par gånger också, just för att se så att de inte är de minsta varma.

3. Min blogg heter som den gör för att jag…

… har ”you are the window to my soul” intatuerat längs ryggraden, vilket är tillägnat det finaste jag har – Elsa Matilda – som självklart då också är ett utav huvudämnena i denna blogg.

4. Om jag vågade skulle jag…

… i vissa situationer vara mer ärlig och säga exakt vad jag tycker och tänker. Ibland hade jag velat strunta i de där trista konsekvenserna och på så sätt kunna få fram det jag verkligen, verkligen känner. Jäkla samvete.

5. Om tio år kommer jag …

… förhoppningsvis ha öppnat upp min lilla inredningsbutik, lyckats uppfostra (minst) två underbart fina döttrar, flyttat in i drömhuset, gift mig … ja, listan kan göras lång.

Jag skickar utmaningen vidare till Camilla, Sigrid, Charlotte, Carolina och Lina.

Jul på Wapnö

Idag vankas det julmarknad på Wapnö, vilket ska bli riktigt mysigt. Elsa&jag åker dit tillsammans med mams, sis och Leo. Jag har nog aldrig varit på Wapnö, eller? Tjolöholm har nämligen varit vårt juleställe. Spännande värre. Jag älskar verkligen att gå på marknader, speciellt när temat är jul, det ger mig sådana mysiga känslor och jag hoppas så att dessa känslor även infinner sig i år.

Så, häpp för nu.

Konsten att stå på huvudet

Efter att vi varit på biblioteket, där vi hittade ett gäng böcker, traskade vi vidare till lekplatsen för lite häng. Trist nog var det bara vi där, men Elsa brydde sig inte så mycket om det. Hon skulle gunga och åka rutschkanan om vartannat, därefter var det bara hinken&spaden som gällde.

Ja, alltså, den här lilla damen tycker inte att det är en baggis att resa sig upp från sittandes, med overallen på sig. Idag fick jag hela situationen på bild, lite halvkassa sådan, men ändå. Jag bör nämnda att hon inte grät något, trots sista kortet, så det var inte så att jag valde kameran före min dotter …

Ja, som ni kanske förstår kunde jag inte sluta skratta, för hon stod på huvudet ett bra tag innan hon förstod hur hon skulle ta sig upp. När hon väl kom på fötter igen skrattade hon till, ”oj”-ade sig lite och lallade sedan vidare till gungorna, ja, som om ingenting hade hänt. Sötmus, indeed.

Häpp

Mot bibblan

… japps, idag ska vi till biblioteket här i stan och låna lite böcker till Elsing. I och med att hon älskar att läsa (titta&bläddra, rättare sagt), så tänkte jag att vi skulle se om det finns några roliga böcker om bebisar och på så sätt försöka förbereda ärtan, så gott det går, på lillasyster Yster.

Hon är ganska klok, vår lilla älskling, så trots hennes ålder tror jag faktiskt att detta är ett bra sätt att få fram någon form av bebisbudskap. Detta blir förhoppningsvis någon form av hjälp till att förstå kommande situation, ja, eller också inte.

Mot bibblan.

Just nu

Elsa älskar verkligen den gamla spisen vi har härhemma. Dit går hon ofta och sätter sig för att rita, spisen brukar också agera läshörna. Idag fick jag dock se något nytt, då jag kom in i vardagsrummet och ja, varför inte? Det ser ju himla mysigt ut.

En kudde och en bok, vad mer behövs liksom?

Nattlig oro

Elsa sover väldigt oroligt på nätterna nuförtiden, vilket resulterar i att vi tar över henne till vårt sovrum redan vid tre-tiden. Därefter ligger hon och gnäller&gnyr om vartannat. Lilla gumman, man märker så väl att det är något som stör henne. I och med att hon inte kommer till ro på egen hand väljer jag oftast att gå och värma vällingen redan vid fyra, den som hon annars vill dricka vid sex-tiden, men detta vill jag jag ju såklart inte göra till en vana heller. Hon dricker i och för sig upp all välling, men jag tror faktiskt inte att det är hunger det handlar om. Det är i inte lätt att veta vad som försiggår i kroppen på en sådan liten ärta. Kan det vara fler tänder på G, månne?

Idag känns det bättre i fogarna mina, men några alltför hastiga rörelser ska jag nog inte ta mig an. Det blir alltså ingen powerwalk för min del denna veckan, det är en sak som är säker.

Snart smiter vi nog till Varberg för att hälsa på sis&Leo, lite lek på lekplatsen i det fina vädret. Mys. Vi tar nog svängen om lite loppisar också, jag är på jakt efter ett gäng ljusstakar att förvandla.

Häpp

Fika

Jag överraskar herrn min med fika, något så avancerat som chokladbollar. Jag är dock hyfsat säker på att det går hem, trots den låga svårighetsgraden.

Smask.